Varför en komplementär valuta?

De flesta medborgare brukar önska sig en levande stadsdel med ett brett utbud av kaféer, butiker, restauranger och krogar. Ett område med många mötesplatser, både kommersiella och allmänna, anses ofta vara en attraktiv plats att bo på. Om området dessutom har ett aktivt lokalt förenings och kulturliv, där invånarna själva är medskapande, leder detta till både en känsla av sammanhang och trygghet. 

I takt med ökad globalisering och näthandel har det lokala näringslivet fått se en ökad konkurrens. Stora köpcentrum med låg lokal förankring placeras på bilavstånd i periferin, vilket medför att det lokala myllret på gator och torg försvinner. I vissa delar av staden har det inneburit fler ståljalusier, tomma torg och kvällstida handel av en helt annan karaktär. Det har också lett till att den lokala produktionen av varor och tjänster minskat. För att ta ett exempel, leta gärna efter lokalt producerad mat i närmsta butik…. 

Vi är inte någonstans negativt inställda till internationellt utbyte, snarare tvärtom. Däremot är vi övertygade om att det finns stora vinster med småskalig lokal verksamhet. Detta oavsett om det handlar om att odla potatis, driva en bokhandel eller designa webbsidor. Om vi menar allvar med uttryck som ekologisk, social, ekonomisk och kulturell hållbarhet, så behöver vi hitta redskap för att genomföra detta i praktiken.

Vi vill inte se en ökad konsumtion, för sakens skull. Däremot tror vi ökad lokal tillväxt på det globalas bekostnad. Vår erfarenhet från tidigare genomföranden talar för att en lokal komplementär valuta leder till minskade transporter, ökade lokala arbetstillfällen och mer levande och tryggare stadsdelar. 

Ekologisk stadsdel Majorna 2.0 och Nätverket för Lokal valuta i Göteborg tycker det är värt att pröva tanken i verkligheten.

växlingskontoret

Hur startar du en lokal valuta?

Att tänka på

  • Det är lagligt att använda sig av komplementär lokal valuta- så länge en redovisar momsen i svenska kronor.
  • Skapa en avsändare för den lokala valutan- en förening eller dylikt.
  • Ta kontakt med lokalt närings- och föreningsliv för ta reda på intresset.
  • Bestäm giltighetsperiod och avgränsa både geografiskt och användningsområde.
  • Skapa den lokala valutan- namnge den, formge den och bestäm antal valörer.
  • Om det ska tryckas kontanter, kontakta ett specialiserat tryckeri och gör beställningen i god tid.
  • Skatteverket vill att momsen ska redovisas i svenska kronor.
  • Ofta är det lättare att arbeta med små butiker än stora kedjor.
  • Kontakta de lokala aktörerna med ett personligt möte. Mail är ingen bra kommunikationskanal för uppstart av det här slaget. Gå till deras butik.
  • Formulera gärna en informativ text om syftet med den lokala valutan.
  • Involvera lokalsamhället och bjud in till att designa och namnge den lokala valutan.
  • Bjuda in till kunskapsträffar om den lokala valutan – folkbilda och lär tillsammans.
  • Gå med i gruppen Nätverket för lokal valuta Göteborg
  • Arrangera ett växlingskontor med bestämda tider då allmänheten kan växla till sig lokal valuta.
  • Knyt gärna valutan till ett specifikt område/syfte.
  • Lansera den sedan med ett festligt arrangemang där gager och betalning sker med lokal valuta.
  • Ta kontakt med ett studieförbund.
  • Informera allmänhet och näringsliv om hur, när och var växlandet sker.
  • Fundera över växelkurs. Till exempel 100 lokal valuta = 100 svenska kronor.
  • Ska valutan ha en guldmyntfot och i så fall, hur ska den utformas?
  • Det underlättar om ni skaffar ett swishnummer för växlingen.
  • Kontakta media för att uppmärksamma varje utåtriktad del i arbetet.
  • Ha kul!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *